De ti foto man te fè fap-fap, toupannan plannisay la te ka woule. Mi bidjoulnes mi ! "An lanmen latanmot pou zibie lotbotsay poze".
Soraya moun Wanakera
Se pa jòdi man ka teste krannte ras-nèg-ginen an se pòkò an konsians ras nèg-ginen eti limenm nolfok konsians politik la. Frantz Fanon, limenm, te mare krannte ras-nèg-ginen ek konsians ras-nèg-ginen yonn epi lòt. Se sav man sav langayelè Les damnés de la terre la pa te djè li anchay liv eti langayelè andewò matjoukannri ewopeyen an te matje ki fè'y pa te doye de plodari ta'a, kalanmplanm. Menm liv eti afro-ameritjen te matje kontel W.E.B Du Bois, The souls of black Folks, oben Edward Franklin Frazier, The Negro in United States, pa te rive kouri-lawonn nan kabicha Frantz Fanon. Men raratè Peau noire, masques blancs an te rive konprann flouz krannte ras-nèg-ginen ta'a eti ki poto-mitan nan plodari moun Matnik lajounen-jòdi, pa anchouke laboulok an peyi, an makrèy-natifnatal, an lakou.
Nous entendons bien cette notion de "développement endogène" prononcée par le chef de l'Etat français lors de la cérémonie des vœux aux populations des outremers, à Cayenne le 21 Janvier 2012. La France est un Etat unitaire décentralisé. L'Etat français travaille au transfert d'une partie de ses compétences vers ses collectivités territoriales (décentralisation territoriale) ou des établissements publics (décentralisation fonctionnelle) et l'appel à sortir de la dépendance, à une initiative locale, fait écho au discours de l'Atrium, en Février 2010, qui avait mis en cacarelle l'élite politique aux commandes en Guadeloupe, Guyane et Martinique, celle qui avait fait voter contre le principe d'un "intérêt propre" de ces populations dans le cadre de la République française.
Caricom, Karayib : Nan an dekou otila ekonomi oliwon-latè pa djè vayan, se ti ekonomi CARICOM la ka pagayedri adan an pòte-kole otila chak se 15 peyi a ka èche tèp yo ek sote san tjak tout akwòkò ki se bare chimen yo. Yonn kole bò lòt, se 15 peyi CARICOM la se 458.480 tjilomèt-oliwon pou 16 milionmoun eti piplis adan yo, owonzon 10 milion, se moun Ayiti eti se peyi ki pi nan banbann, nan tout Karayib la ek Amerik Latin.
Kwamalasumutu, Sirinanm : Aletan, bèt-a-zel, dangoyè, degra, fonmi, loyit, marisose, sèpan, sotrel, ti-lapia, zibie, nan twa simenn ka lonyen laliwonn lan, nan Awout jik Sektanm 2010, se an nich-lavi 1.300 ras-bèt epi 46 ras ti-bèt eti pèsonn pa te j'en wè eti an krèy 53 biolojis, lonyajè epi mayonmbo rive konte. Bwa Sirinanm lan ka sanm sa ka sere an mapipi nich-lavi, anba fèy li.
Dèyè-Mòn, Sentmari : Nan doukre 19 Janvie ki pase, tout anpanpannè politik nan Kawbe Brennbòwyonn-politik Matnik la te topaye pou mande gouvelman franse pou Matnik se pòte-antre nan OECS (Organisation of Eastern Caribbean States pou Akokitaj Wangannite-politik Kabestè Karayib la), CARICOM (Caribbean Community pou Lakouwonn Peyi Karayib la) ek AEC (Asociasión de Etados del Caribe pou Akokitaj wangannite-politik Karayib la) jik CEPALC (Comisión Económica para América Latina y el Caraibe oben UNECLAC, United Nations Economic Commission for Latin America and the Caribbean) an akokitaj 44 wangannite-politik ek 8 peyi akokit eti ki fondase nan Santiago Chili ek ka djoubake asou progranm ekonomik Amerik latin ek Karayib la.
LES ELUS VOTENT L’INTEGRATION DE LA MARTINIQUE AUX ORGANISATIONS CARIBEENNES
Lors de la séance plénière du Conseil Régional du jeudi 19 janvier 2012, les élus ont voté à l’unanimité l’adhésion de la Martinique aux organisations de la Caraïbe telles que la CARICOM, l’Association des Etats de la Caraïbe, etc. Ces organisations poursuivent des objectifs d’élargissement de l’espace économique de la Caraïbe, de renforcement de la coopération régionale, de préservation du patrimoine commun et de promotion du développement durable de la Grande Caraïbe.
Prechè, Matnik-Karayib : MODEMAS eti se an Akokitaj-politik ki sanble laliwonnis ki goumen pou an wangannite natifnatal Matnik ka panpannen Maslen Nado, mètafè ek anpannè bouk Prechè nan kawbe brennbòwyonn Matnik, nan jout politik anpanpannè politik Matnik nan kawbe-politik Natifnatal franse nan Jwen 2012 ka vini.
Kastriz, Sentlisi : Se an mikròb, mycosphaerella fijensi eti ka fè fèy bannann fè chabon (black cercospora) apre vini sek eti ki towblip anlè ekonomi-makandja a atè Sentlisi. Anchay pie-bannann trape kalboyri ta'a ek se pou mètafè mayonmbo ek tjouns-nannan atè Sentlisi, Moïse Jn. Baptiste, te teste peyi a pri anba an banbann epi mikròb ta'a.
Dans une interview accordé au journal France-Antilles du 11 janvier 2012, Bruno MAGRAS, Président UMP du Conseil Territorial de la collectivité de Saint-Barthélemy, expose les raisons qui ont justifié la préférence du statut de "Pays et Territoire d’Outre Mer (PTOM)" à celui de "Région Ultrapériphérique" (RUP) en vantant au passage les avantages d’être une collectivité régie par l’article 74 de la constitution. Avec le statut "PTOM", il s’agissait de supprimer l’incohérence législative entre le statut de "RUP" ou le droit communautaire s’appliquait et la Collectivité régie par l’article 74 où l’application du droit communautaire n’est pas automatique.
Managwa, Nikaragwa : Ronald Lares eti ki siktire AELAC (Asociación de Educadores de Latinoamérica y del Caribe), an Akokitaj mèt-lekol Amerik Latin ek Karayib la teste douvan Prensa Latina, sistenm aprann-lekol Amerik Latin ek Karayib la ka woule nan lespri Eugenio Maria Hostos, José Martí ek Simón Rodríguez ek ka pòte moun anlè, la eti sistenm aprann-lekol Etazini ek Ewòp fondase asou jout nan mitan moun.
Pòtoprens, Ayiti : Mawdi 12 Janvie 2010 lè 4.53 avan labrenn sonne, an latè-tranble 7.1 reltes pou 10/15 tjilomèt fondok nan 25 tjilomèt nan lisid kabestè Pòtopren adan rel-fann-tè Enriquillo-Plantain Garden la debaba Pòtoprens, Jakmal, Leogan epi tout ti bouk oliwon. Se pa prèmie kou eti rel-fann-tè ta'a te ka leve an latè-tranble eti te ka debaba Pòtoprens. De mapipi latè-tranble nan 1750 ek 1770 te ja pete masonn legliz dapre sa Moreau de Saint Méry depenn ek sa fè zengletis sipoze ta 1770 la te trape an drit 8/9 ek katjile reltes la te ka fetaye anlè 7.
60 foto asou lavalas ki te kouri anlè fondas Matnik nan lannwit 4/5 Me ki pase. Emil Tresfield ka fè nou wè nan de koko zie nouki manniè fondas la flògòdò atè matnik pou kay, lwilwoud ek tè djoubalapte ki rache tout piebwa nan peyi a.
De ti foto man te fè fap-fap, toupannan plannisay la te ka woule. Mi bidjoulnes mi ! "An lanmen latanmot pou zibie lotbotsay poze".
Soraya moun Wanakera
"Jou lapli atè", dotwa foto dezas ki kouri-lawonn atè Matinik 4/5 Me ki pase. Patrik Maglwa fè an ti bwalta nan dezas tala pou di nou se pou lavi vire pran zoup pis "dlo lavi se lavi".
An driv nan bougann Wanakera otila 382 janjolant degra ka leve. Zeb, piebwa, yann, flè, an walwari degra ka tije isiya la. moun pran yo pou fè dite, chodo pou koubare kalboyri, pou vidjoze, pou vire leve bidjoulnes yo, patiti patalod.
Lekol Bèlè Kalennda Danmie Paris (LBKDP) te leve an lawonn bèlè 22 Me 2007 nan bouk Neuilly-Plaisance.
LBKDP
BP 123 - 92130 Issy-les-Moulineaux
Lbkdp@wanadoo.fr