Tivoli, Foyal, Matnik : Sa te bidjoul lide fè an sanble pòte-antre politik anba piebwa nan mitan laliwonn, nolfok yogann kawbe beton. Laliwonnis Matnik la, adan Martinique-Ecologie le leve an rel-fann epi mès fè politik Matnik. Ale fè bay-antre politik anba an piebwa se, an vèvel rel-fann, anfwa. Apre sa fok se gade anlè kabicha politik la pou wè si rel-fann ka rive jik la.
Nan plodari Louis Boutrin an eti te ka bout sanble a ni lide rel-fann politik la, tit li se "Le temps de la rupture" ni larel-divini ta'a eti laliwonnis Martinique-Ecologie a le sitire an progranm pou an dekatonn toulong-ale. Bel pasay men pou ale tjoke an progranm dekatonn toulong-ale fok se ale tjoke djoubak jenerason-douvan. Se pou tann nan banbann dekatonn ekonomi ki woule nan peyi kontel Etazini, Ewòp, se politik la ka sitire se progranm lan se pa ekonomi pou ekonomi, se pa tjak laliwonn pou tjak laliwonn, se an progranm politik ki nan larel Matnik la ka pase nan chimen an djoktòch politik natifnatal Matnik, bagay ka ale pi nolfok pase Kawbe brennbòwyonn franse atè Matnik, menm anchouke (liy 74, larel-politik fondal franse a) sa pa pe ale p'an kote.
Lòtbòtsay ni plodari Raphaël Confiant an, plodari bidjoul asou brayes nan driv Matnik la, pa ni p'an djoubak pou fè, pòch kreve epi anchay sousou-klere ka vègle yo nan gran-magazen, bel pasay, men la tou, nou pa ka wè politik la adan. Lide ta'a eti ni anchay tjak laliwonn, toupatou asou latè, (se atè Kouba, La Habana otila yo sitire jaden nan lantouwonn yogann lan nan lanne 1965, se Commandante Ernesto Che Guevara ki te leve lide ta'a) men tjak laliwonn Matnik la ka woule konsa atè Matnik tou-yonn, pou sav nou sav moun an peyi toulong trape an plodari ki ta yo asou se tjak la. Raphael Confiant rive fè moun wè se nan sitiray mapipi yogann ta'a, Foyal-Chelchè-Lanmanten-Senjozèf-Dikos eti ki anni ladje brayes la adan an semeda san-manman, pou lonyen Confiant ka lonyen kòdjòm men li tou pa fouti ale an bout bagay la ek wè se politik tou-yonn ki pe ba moun an karetel-ale eti ki pou pase nan an wayalachi-politik natifnatal Matnik.
Politik laliwonn lan se an bagay ki pi natifnatal pase anlòt menm si toupatou asou latè ni tjak laliwonn ki se leve nan dereglaj chalè-oliwon oben degayaj tè mayonmbo. Se pou sa plodari Marie-Line Mouriesse la pi nan larel laliwonnis la, politik laliwonn pou politik laliwonn, menm si la tou, pa ni p'an politik. Se anni pou konte tjak ki woule atè Matnik, sa tou-yonn ja kòdjòm. Se pawol moun asou tjak laliwonn yo eti ka fè tjak laliwonn lan limenm. Pawol ta'a ka fè peyi a tou. Se nèyè pou sa se mapipi tjak laliwonn Matnik la pa ka chaye anchay moun, leve-doubout chakale. Kontel welele klòdekonn lan pa chaye anchay moun, se se fè tjek mètafè kines klòdekonn ale pann kò'y oben pran lanmè sèvi savann.
Bay-antre politik se toulong an dekou bidjoul otila moun ka bokante, ka fè lide kouri-lawonn, anba an piebwa sa pi bidjoul pase dòt, se anni t'ak plis politik ki te mantje ; t'ak plis politik ta'a se toulong pou fè lide an wayalachi-politik natifnatal Matnik kouri-lawonn.
Foto ta La Tribune des Antilles

Danielle Mitterrand ha muerto la pasada madrugada tras ser hospitalizada el viernes pasado por anemia. Sus últimas horas las ha pasado en el hospital Georges Pompidou de París, según informa France Press. La viuda del histórico líder socialista francés, François Mitterrand, iba a cumplir 87 años dentro de una semana.Danielle Mitterrand forjó su personalidad en la Resistencia Francesa, donde conoció a su marido y adquirió compromiso y unas firmes convicciones de transformación social que le han acompañado hasta el fin de sus días.
Rédigé par : El Caracol del Caribe | 22 novembre 2011 à 15:27
Conferencia Caribeña por Acción Conjunta en defensa de la Soberanía de Haití realizada en Vertieres, Cabo Haitiano, reclamó la salida inmediata de Minustah (Fuerza de ONU para Estabilización de Haití).
Sesenta organizaciones de Haití suscribieron esta declaración junto con otras 20 de Guadalupe, Martinica, Trinidad Tobago, Dominica, Estados Unidos y el Partido Laborista Independiente de Francia.
Rédigé par : El Caracol del Caribe | 22 novembre 2011 à 15:36
jef chantè gramacks fè an avc i lopital laména an fos pou li .
Rédigé par : milo | 22 novembre 2011 à 17:07
ni an rapport ki fini sowti fok 600 lanné pou dépolié tè matinik nou tjoutjout.
Rédigé par : milo | 22 novembre 2011 à 17:10
St. Lucia Elections : the unofficial count stands at 10-7 in favour of the Saint Lucia Labour Party under the leadership of Dr. Kenny Anthony.
Rédigé par : Caribbean Messenger | 30 novembre 2011 à 19:28
Transport Maritime Intérieur
ENJEUX ET PERSPECTIVES
FORUM CITOYEN
organisé par MARTINIQUE-ECOLOGIE et animé par Louis BOUTRIN
Mairie de Schoelcher
Jeudi 15 Décembre 2011 à 18H30.
Moyen incontournable dans les problématiques de déplacement dans notre île, le transport maritime de passagers et de matériaux représente un atout majeur à tout projet de développement soutenable.
Rédigé par : Kanmo Matnik | 13 décembre 2011 à 05:33
MARTINIQUE-ÉCOLOGIE
Cycle de formation des militants
ETAT DES LIEUX DES POLITIQUES ECOLOGIQUES
par José NOSEL
Intervenant en Développement Durable et en Droit de l'Environnement à l'Université des Antilles et de la Guyane
AUTEUR du LIVRE : CHRONIQUES D'ÉCOLOGIE POLITIQUE
Le JEUDI 26 JANVIER 2012
de 18H30 à 20 H 30
IME - Avenue du Prof. Raymond Garcin - Route de Didier - FORT DE FRANCE
Intervention d'environ : 45 mn à 1H.
Approfondissement - Questions et Débat : 45 mn à 1H
Cette formation s'adresse aux membres de MARTINIQUE-ÉCOLOGIE mais elle reste ouverte aux sympathisants et au grand public.
INSCRIPTION OBLIGATOIRE :
martiniquecologie@gmail.com
Rédigé par : Kanmo Matnik | 23 janvier 2012 à 08:44