katjile-matje 22 Me
Livres

Mizik ek kalinda moun Wanakera

Mizik ek kalinda

nanninannan vire pi red

Xbl1scne_de_bl Tak toupatou asou latè pou latèwondong ka bay, pou walwari kanmanwonn ka bay-kalinda nan kabèch moun yonn-a-lot, pou medja elèktronik ka fè tiray nan lwilwoud papal, pou moun ka èche vire-anchouke nan peyi yo, nan kontinan yo pou pa ansinaye nan debielad konkonm san grenn, mizik èk kalinda nanninannan ka vire trape vidjozite yo.

Vire-doubout tala ka dekontrole anchay langayelè ka dilere lavi jenerasion-douvan lè yo ka teste tout pates natifnatal  nou ka degaye nan desèvlay tet mangous.

Tanbou_bl Atè peyi nou tou, Wanakera, nan tout lakouwonn nou lòtbòtsay, mizik èk kalinda nanninannan ka dawne djibilap-djibilap èk delè konsa nan mitan yogann franse a, Paris, an bèlè, an kanigwe-djanngeleya, doumbegedoum. Delè, nòlfok anba-bwa, ti-yogann bòdaj Paris, an lewoz, cheri-lavwa-mwe si se pa oun kasekò-bese-pran yanm anlè tanbou-kamouge. Delè an Asotò kwenyen an Dawome-zepòl, an yanvalou-dèbou. Lòtbòtsay, nan yogann Nouyoksiti, bonmba loyisa èk bonmba plena, palo monte, woumba.

Bl12 Ki manniè  matjoukann ka woule toupatou asou latè anba latèwondong la ? Ki divini mes makrey natifnatal anba latèwondong ki bay ? Ki tjouns ek pates, mizik ek kalinda nanninannan ka chaye alagadigadaw ? Ki lespri moun ka vire sose nan mizik ek kalinda nanninannan ? Ki manyet gred sibrekata (tan-rete lekol) nan vire-kole-tet tala ?

Nou teste isiya  la, pou sav nou sav makrey natifnatal anba jouk franse a pa fouti dezankaye matjoukann natifnatal yo, pou sav nou sav mes ek menm matjoukann, nòlfok tout larel politik lè pa ni p’an goumen leve an djòknès katafal natifnatal ka bay, pou sav nou sav menm mes peyi swelele pri adan an lespri  kèlèlè, delè menm an lespri wawa, latèwondong  tankou an glas ka fè moun tout peyi asou latè vire gade kò yo nan de koko zie yo. Sweleley politik la pa sa koubare kout-zie chakalè tala ek se pou moun ale chaspannen tjouns ek pates nan mes yo pou lerize matjoukann yo.

1 – Bèlè a, an lantiray-tan atè Wanakera.

Bèlè, se pa jòdi  nou ka plodarele sa, pa leve nan wawaynès la, pa ni p’an simidoy bèlè nanninannan ki leve an kabes asou wawaynes la. Bèlè, tankou kalinda lalin-klè, trape anchay gangan afritjen ki sanble adan an kalinda-anlè-gran-tanbou-a (betje a te ka kriye’y banboula) ki te kouri-lawonn anba seren wawaynès la, nan makawnes an soukou san lalin. Pou simidoy ki pa j’en tjoke an nobleri menm flòkò, pou lespri adoumanman an ki woule adan bèlè a èk pa ka kite p’an ti wet ba djòsolnes, pou kadriy ki ni adan tout kalinda tala, pou lanbiskoy ki fondal adan potjel se kalinda a, nou te pou sav se nan lagan 19è siek la se kalinda-kadriy ewopeyen tala rive atè Wanakera, tankon nan tout Karayib la.

Kifè bèlè, leve atè Wanakera menm si krèylet tala bèlè leve atè Nupe (nan peyi Yorouba ek Ibo adan Nijewya lajounen jòdi, otila ledjans li sete toukouloukoutoum  –melodi- se tanbou benbe a eti ka sonnen an son toufe tankou tanbou djouba nanninanni Matnik la) ; menm si an kalinda anlè son gran tanbou a bay toupatou nan Karayib la depi prèmie afritjen debatje ;  menm si nan tout makrey natifnatal afritjen eti ka kwenyen tanbou (se pa tout makrey afritjen ka kwenyen tanbou, ni makrey natifnatal west-afritjen ki pa ka kwenyen tanbou ek ni makrey natifnatal afritjen ka kwenyen tanbou jiskont chak kou an moun bay-monte nan galile, se pou kouri-dèyè Bazil) toulong ni an kalinda lalin-klè, ni an kalinda anlè gran tanbou a, ni an kalinda pou fè tifi nan kalabraynes, ti bolonm tou, delè pase nan braynes yo. Nou trape tout se potjel tala nan senk kalinda bèlè a, nan set kalinda-lalin-klè a, nan senk kalinda goumen an, nan senk kout-tanbou djoubak katafal la, nan senk simidoy gran penteng la, epi sa epi sa.

Nan tout peyi west-afritjen ka kwenyen tanbou, ni kalinda lalin-klè, nek kalinda lalin-klè atè Matnik leve dèyè wawaynes la, nan tan otila, dapre mwen, moun Matnik te pe sanble nan an kanmouzaza, nan an pòte-kole, nan an tet-kole, nan an tontènmitonn. Ni anchay lewdou-masibol, lewdou tètech, jik lewdou imaniye adan kalinda lalin-klè, sa pa te ke pe leve nan dangpantang wawaynes la. Pou leve an kalinda afritjen anba djakè-siplis la (tankou moun Ayiti ka di pas wawaynes la) fok te nan an tet-kole epi gangan afritjen an. Man ja teste, anchay mes, pates, larel, nobleri afritjen te sere dèyè mes, pates, larel, nobleri ewopeyen pou janbe sistrayay, jik septokay wawaynes la. Nek, pi nolfok, man ja langayele tou, anchay mes, pates, larel, nobleri afritjen sere dèyè dot mes, pates, larel, nobleri afritjen ki te sipoze pi djok oben pi anchoukan pase yo oben menm sere anba tè nan tout wawaynes la pou vire sòti, lè ranboulzad desitire wawaynes. Se nèyè pousa mes ek kalinda nanninannan woule tankou an matjoukann nan ledjans tala eti an matjoukann ka kite toumbilad woule adan. Ni ti toumbilad piòpiò ka bay adan mizik ek kalinda nanninannan an, dabò pou yonn simidoy te rete pri anlè bagay lanbiskoy, bagay ka derespèkte fanm, ek pa te fouti rarate lewdou masibol, lewdou tètech oben lewdou imaniye jik lè AM4 ek Bèlènou mete an mitan nan pongol tala. Apre sa, pawol simidoy pa te fouti depenn lantiray la, peyi a, leve an sanslad natifnatal se se pianmpianm.

2- Mizik ek kalinda nanninannan se pa kanmanwonn natifnatal.

Annou pran lide-chouk tala otila Franz Fanon ka plodarele : « dabò-pou-yonn, se goumen pou leve an djòknès katafal natifnatal ka deblotje matjoukann lan èk ka wouvè laliman dayinaflo matjoukannan».   Nan pawol Franz Fanon tala fok se konprann an matjoukann se an lantiray-tan eti moun djoubake, kastwonnen, lerize, vire-katjile, pianmpianm oben dawlakataw. Nan lespri F. Fanon, an matjoukann se pa te an lantiray-tan fèmen nek pou divini moun ki  te pou kouri-lawonn san p’an chenn, moun te ke toumbile potjel matjoukann lan toulong. Pi nolfok, F. Fanon le fè nou tann, pou an makrey leve an matjoukann, fok makrey tala anchouke djok nan an lantiray. Nou ja lonyen kalanmplanm tout se plodarel tala, tout se langayelay tala asou blog tala, man pa’ay vire asou sa isiya la. Avan nou bay atè-soley, ba mwen sinase, man valtaye epi kreylet matjoukann pou di culture  ; man bouske nan tout lang Karayib la, man trape yenki kreylet flòkò. Matjoukann se an labaras, sa eti  moun ni pou ta yo ; se pa an culture  nan ledjans rek la pou wouvè sa pa ka wouvè chimen divini. Nou ka pran matjoukann jik lè nou trape an kreylet pi tenkant.

Mes èk matjoukann se de bagay eti fok se doye nan matje-katile nek nan wach lavi-toulejou, tou. Se pou nou se konprann oben sanslade anlè lide tala eti an matjoukann ka fè moun wè, nan de koko-zie yo, anchay ti toumbilad oben menm an karetel-ale, an larel-divini, toulejou. Matjoukann lan sipoze an sosializay, an kout-zie lonyen peyi a, jou ki jou, an leve-katjil toulong, an bagay matje, an manyet pou matje, an djòktòch jik an djòknès matje a. Se nan matje tala, an chakalad, an mete-kantekant pe leve. Matjoukann lan se pou ladje bougann lan nan chimen. Se pousa se matjoukann lan tou-yonn ka depenn lantiray la. Nek matjoukann lan se pa jiskont an mès moun te ke sosialize, moun te ke matje ; an matjoukann pou toulong ni an peyi dèyè’y otila moun ka pran balan pou letjete nan divini.   

An mes se an brannzay an makrey natifnatal ka fè depi nanninannan, epi se menm tjouns la, san toumbile ayen. An mes se an lantiray-tan eti moun pa ka vire katjile eti ki la èk moun ka ale-vini adan san menyen se se an bwa-kore. An mes pa ka depenn lantiray la, pa ka èche pektekole p’an larel nan bougann lan ; an mes ka jiskont lawdaye kantekant ek bougann lan. Se pousa pa ni p’an toumbilad adan mes la.  Kifè, toumbilad potomitan pou doye mes èk matjoukann. An matjoukann ni anchay toumbilad ka leve, ka rive an bout oben ka degaye nan chimen, lè matjoukann tala ka fè an blo nan lavi toulejou ek anlot. Se toumbilad ki pa ni nan mes, ki fè si mizik ek kalinda nanninannan pa pe janbe laliman an peyi.

Pou janbe mizik ek kalinda nanninannan pa fouti janbe laliman an peyi pou te ke ale anbokte, tjoke oben miyonnen (sa nou sav) tjèk mes peyi lotbotsay, mes se pa kanmanwonn an peyi. Lajounen jòdi, kanmanwonn kouri-lawonn ek an menm moun trape anchay kanmanwonn eti ki anchouke’y nan an djoubak, nan an tokay, an potjel lavi tontènmitonn, an mes-lanbiskoy, an lakouwonn natifnatal, an an lakouwonn oben kanmanwonn kontinantal, kisasayesa. Tousa fè, mes eti ki woule nan tout makrey natifnatal asou latè pa fouti ba an moun an kanmanwonn natifnatal. Matjoukann natifnatal la fondal adan kanmanwonn lan pou politik ki sipoze pòte’y. Astè, pi mes (mizik ek kalinda nanninannan adan) vire pran nan an peyi, sa sipoze pi pates, larel, matjoukann natifnatal degaye nan peyi tala oben bat-dèyè douvan matjoukann latèwonn lan ka kouri-vini ovantatè.

3-  Latèwondong ka vire leve kanmanwonn natifnatal.

Latèwondong eti  se matjoukann ki pri pi djok adan ka voye an siyad klète asou tousa ka doye makrèy yonn epi lòt. Nek se pa an matjoukann tou-yonn latèwondong sipoze vire leve, se an jeografi, an potjel leve nan an lantiray, an potjel kouri lawonn, se an tan-douvan, se anchay lantiray-tan ki ka ladje matjoukann lan nan chimen. Se pousa, dapre mwen, kanmanwonn makrey natifnatal  toupatou asou latè, menm kanmanwonn makrey natifnatal swelele, trape an vidjozte, ka vire nan brannzay lè latèwondong ka bay. Nan menm balan an, mes ka bat-dèyè pou toumbilad ki pa fouti kouri lawonn adan. Se sa ki fè, nan makrey natifnatal swelele, tankou makrey natifnatal Gwadloup, Gwiyann oben Matnik eti ki pa ni an djòknes katafal natifnatal pou ba matjoukann lan an tengdègale, an chimen-ale, mes (mizik ek kalinda natifnatal) pran plas matjoukann lan ek fè moun gade yenki asou jenerasion-douvan, pa fouti lonyen divini yich yo.

Latèwondong lan se brannzay tala eti ka plote anchay tjouns matjoukannan, nobleriik oben branbrannan, delè pates, larel, kabes, delè jik tjouns nanblorik, douvan de koko-zie moun toupatou asou latè. Isiya la, nou ke rete anlè tjouns matjoukannan an eti ki toukong yannen epi tjouns noblerik la. Piplis tjouns matjoukannan tala sòti nan Etazini èk se makrey afritjen-ameritjen an ki leve piplis tjouns matjoukannan tala, se pousa sa flouz pou’y te kouri-lawonn asou latè. Se makrey afritjen-ameritjen tala, E. Glisan ja langayele sa tankou an debatjè toutouni , ki pli moliann asou kanmanwonn lan ek ki pran lang pli flouz epi moun toupatou asou latè san gade wè swelele yo. Nou pa nan topay djok epi lide debatjè toutouni  E. Glisan an, nou ja teste tout makrey west-afritjen te ja nan an yannay wet, an tokay vidjò avan ewopeyen an rive. Sa te flouz pou se tjanmay dezienm jenerasion an te leve an matjoukann pou-si-an-ka  asou fondas tout matjoukann douvan ki te ped lakat douvan sweleley ewopeyen an.

Latèwondong pa ka lerize mizik ek kalinda nanninannan nek latèwondong la ka depenn yo ek fè moun tann yo tankou an fondas. Lè yo tann yo tankou an fondas  se pou yo sèvi yonn-de potjel se mizik ek kalinda nanninannan tala pou lerize matjoukann yo, ba’y plis fondas, plis balan kouri lawonn nan divini. Sa fè mizik ek kalinda nanninannan pa janbe laliman pawol-pale a èk pa fouti bay nan an matjoukann matje nek yo kore matjoukann natifnatal lè’y ka degaye nan kabech moun. Tjak la se lè matjoukann lerize èk mes tala ka lonyen yenki tan douvan, pa fouti pran an letjet nan divini èk ba kanmanwonn natifnatal la an balan pete-chenn.

               

Nan bout katjil-mlatje tala, latèwondong lan eti ka woule lajounen jòdi toupatou asou latè, ka fè tout makrey latèwonn lan jete an zie chakalè asou matjoukann yo.  Se kout-zie chakalè tala ki siktire an zandja ba matjoukann natifnatal la. Se pou nou plodarele, sa eti ki fondal nan tousa se ki toumbilad la (sosial èk matjoukannan, jik politik) pa ni pou sòti andewò, rive nan an peyi, lajounen jòdi nek pe leve andidan, kòtof. Se pou nou teste tou, pi latèwondong bay, pi tout makrèy natifnatal asou latè apiye, se se flèdjèdenm, asou pwa kò yo.

                                                                                              Simao moun Wanakera

Commentaires

Lakalida

Sa ki rivé'w ou obliyé bèlè lisid : "dé janm lan ka fè djibilap, djibilap" ; "lézéyé, lézéyé.." ; "mété tanbou mété lakalida, man di manman man ka monté oswè a, madanm pechè pa ni nonm ki ta yo...". Matinik la sé pa Sentmari selman, ni 33 komin.

milo

man koumansé liw' mé fok ou obidjoul pou rivé konpren é fok ni an diksionè. mé sa ka fè mwen travay dé foi plis pou konnèt kilti mwen é dé mo ki disparèt an didan mofransé ke nou ka di jowdi jou mé sé bel travay.mé ès ke tout moune ka fè kon mwen ès yo pa ka ladjé lè yo wè krèol a pa an lang a la fèt

Brada

Ou jété grenn sèl mwen an, ni bagay ou pa lé tann oben kisa. Man pa palé pèsonn mal man té jiskont di sa man ka wè. Man jik matjé ni anchay bon lespri nan swaré-bèlè, pa janmen ni goumen, pa janmen ni gojèt ek se fanm ka mennen. Man ké viré anlè tèks ou a pas lamondjalizasyon (latèwondong kon'w ka di) sé bagay fòk nou katjilé anlè'y.

Ti Marsèl

Frères Déjean Internatonal té l'Atrium yè oswè, nou pran y'an pyé frè a. "Anonse lé zanj dan dlo yawé, yawé...abobo"... Qu"est-ce-que la vie, mots créoles, arété. Fred, André èk Camille té la, bon konpadirèk, kité'l maché, 30 an apré.

Makso

ppm39 matjé "les danses ci dessus ont pour origine l'Afrique". Ki koté l'Afrik, dépi tan ou ka esplitjé l'Afrik sé an kontinan sé pa an peyi sé boug la pòkò pé rivé konprann. Pa ni piès péyi afritjen ki ka dansé bèlè. Piès, pa menm ni an dansé ka sanm an bèlè.

Tibwatè a

Réflèksyon'w lan ka pété tèt mwen, mé fout sé foto a an zafè yo.

Djaka

Sé foto a fout bèl.

Soubawou

Ni an moun Matnik eti yo kriye P.G.Jeannet ki fini mete an banbou pou fè mizik dewò. Yo ka kriye banbou toumpakte tala "kabrit-bwa" ek moun pe fè tibwa epi'y oben siyak, le de an menm tan.

Léa de Martinique

Fête "Faites" de la musique et ne vous attardez pas sur l'origine des musiques car la musique n'a pas de frontière ni d'origine. la musique est un métissage.

Nèg Dèyè-Mòn

"Tibwa ka kwenyen twa pat pou dé sou, tanbou a karésan koudoudoum, kòdéon ka wouvè vanp vanp vanp... lakay Adon pa ni pasé lanmen, lakay Adon woulé woulé woulé, lakay Adon, kaka kabrit sé pwa, bouyon lanmori sé soup,tèt bèf sé biftèk, lapo patat se vyann..." Ejèn Mona, lakay Adon.

Soubawou

Ou chanje mannyè matje lang la anlè nou. Ou pa di nou ayen. Ou ka sanm sa ki ka vire pran matje GEREC la. Fòk ke ba nou an ti klète anlè sa. Sa'w di ?

Keisha

I get off on watching your photos. Greeting !

Djoubatè

BOUKAN ET ART NEGRE FONDAMENTAL (Collectif d’artistes caribéens)


ORGANISENT UNE GRANDE SOIREE :


Le SAMEDI 28 juin 2008

AU P.A.C.I. (Palais des arts et congrès Issy les Moulineaux)
25 avenue Victor Cresson 92130 Issy les Moulineaux .
Métro Mairie d’Issy


PROGRAMME

Ouverture des portes à 18h30

1ère partie : Hommage à Aimé Césaire

LES TAMBOURS PORTENT AIME CESAIRE


2ème partie : SWARE BELE (Danse traditionnelle de la Martinique)

Venez nombreux, « Isséens et partout ailleurs ».


Contacts : Marcel 06 76 08 45 31 - Jean Philippe 06 10 85 84 11 - Alfred 06 65 79 76 07


Site : www.boukancanalblog.com ou sur Google : taper Boukan issy


ENTREE GRATUITE RESTAURATION SUR PLACE


Simao moun Wanakera

Man pa toumbile (chanje) ayen adan matje lang la. Man pa ka gade anlè matje GEREC pou mwen matje. Gerec adan an matje fonetik depi anchay tan, man te kalabray lè Gerec leve èk prèmie kou man li an jounal matje nan lang kreyol, se Rafayel Konfian ki te lonje'y ba mwen nan lanne 79 lèy te ba mwen pasay rive Lise Bosejou atè Latrinte. Apre mwen pran chimen an lang natifnatal Wanakera (oben Matnik) matje epi man pran chimen adan matje fonetik la pa matje p'an wenwenw wo tankon sa ka fet nan piplis lang matje asou latè (nan lang ayisien an depi 1935)ek matje tout wenwenw fò a kontel è, ò, í, nek bagay man toumbile se man pa'a matje wenwenw fò tala lè ni an let ka bout son an ek ka mande di'y an nen kontel, m+el, y+ol, b+op, dj+ep, kisasaye. Lè moun ke ka li ek matje lang la dri, yo ke ladje wenwenw la may-an-may. Man pran an gabel anlè piplis moun peyi mwen, man pa pe atann tout moun ek yich mwen Beliya, 6 lanne ka rive li matje tala san gran tjak menm si'y pa ka konprann ledjans la ek pa ka li franse a flouz. Soraya moun Wanakera, yich mwen tou, te ja ka li sa nawflaw lè'y te ni 5 lanne. Matje fonetik se matje ki pli flouz pou li ek moun ki sipoze pale an lang toulejou pou ka li matje fonetik tala san p'an tjak. Man ke vire anlè sa nan jou ka vini, lè man ni an tan woupel.

Djanmbèl Djaz

"Dife" vire pran, 24 lanne pase me tout moun an la. Yi ka jwe atè Malekòn Foyal 08 jwiye ka vini. "Fanm fèt pou respekte", "pèp lakarayib balanse", "bonm atomik pou fè kisa"...

Djanmbel Djaz

Ye Simao mi an liv ki fini rive adan livannri :
Etienne Jean Baptiste, "matrice Bèlè" - les musiques bèlè de Martinique, coll. Sim'Ekol, Mizik label.

Soubawou

Annou chonje Ejèn Mona, jòdi a ka fè 17 lanne Mona monte o filao.
"Man se an bwa brile
bondje fè nou pou sa...".

Caribbean Messenger

Trinidad loses two top calypsonians

The Mighty Duke, who was crowned Calypso King of Trinidad and Tobago on four successive occasions in the late 1960s, died on Wednesday, two days after the death of another popular calypsonian, Clarence Butler, known as Saccharine.

Seventy-six-year-old, The Mighty Duke’s hits include "Black is Beautiful", "Do Say I Say" and many others.

Caribbean Messenger

Bob Marley has been dead for 28 years, but his legacy lives on at the Grammys.

Three of his sons were nominated for prizes on Sunday, and two of them won.
Ziggy Marley, 41, his eldest son, picked up the fifth Grammy of his career, this time in the children's musical album category for his all-star project "Family Time."
His younger brother Stephen won the Grammy for best reggae album, the fourth time a member of the Marley family has won in the past five years. (Burning Spear broke the streak last year, when no Marleys were nominated.)

Kamo Matnik

Marcel Ravenet chape nan abolay, se te yonn adan se moun lan eti ki te monte Perfecta nan 1970 atè Trinite. Nan 1975 Ravenet te ladje Perfecta eti'y te vire jwenn nan 1999. Se M. ravenet ki te fè chante tala "Clair de lune à l'escale". Marcel Ravenet te ni 72 lanne anlè tèt li.

Vérifiez votre commentaire

Aperçu de votre commentaire

Ceci est un essai. Votre commentaire n'a pas encore été déposé.

En cours...
Votre commentaire n'a pas été déposé. Type d'erreur:
Votre commentaire a été enregistré. Poster un autre commentaire

Le code de confirmation que vous avez saisi ne correspond pas. Merci de recommencer.

Pour poster votre commentaire l'étape finale consiste à saisir exactement les lettres et chiffres que vous voyez sur l'image ci-dessous. Ceci permet de lutter contre les spams automatisés.

Difficile à lire? Voir un autre code.

En cours...

Poster un commentaire

Vos informations

(Le nom et l'adresse email sont obligatoires. L'adresse email ne sera pas affichée avec le commentaire.)