« septembre 2012 | Accueil | novembre 2012 »

octobre 2012

Fantefrak van-oliwon

Sandy

an karetel karayib

Sandy, an ourakann Ourakann

Karayib-Amerik : Sandy adan krèy ourakann ta'a eti ki leve nan lanmè Karayib la ek eti pou lanmè Karayib la ki pi cho anlè letal dlo a trape an mapipi kòporans 660 tjilomèt djamèt, owonzon lonmwatje djamèt Andrew nan 1992 epi 800 tjilomèt li a. Se chalè letal lanmè a eti ka ba se ourakann lan kòporans ek boulin van men Sandy eti ki neye 69 moun nan Karayib la ek 33 atè Etazini se te an ti ourakann grèd 2, anni grèd 1 lè'y rive anlè lestè Etazini. Se anchay dlo eti Sandy te ka chaye.

Lire la suite "Fantefrak van-oliwon" »


Nan lang natifnatal-matnik la

Kapolad, bèt ki frèt ou tann ! 

 

Kapolad  bufo_bufo Kapolad  bèt-frèt Kapolad bufobufo Kapolad  bufo-bufo

 

 

 

 

Bèt kat pat ploye, bufo bufo, eti ka rete nan dlo kon atè, owonzon 50 jik 90 sm pou mal la ek 80 jik 110 sm pou fimel la. Lapo'y ni anchay glann eti ka fè an dlo-makande eti'y sèvi pou koubare varè ek pou djeri flandjay. Dlo-makande ta'a trape an djoke anni anlè bèt ki le vale krapolad la men sèpan an tou-yonn pe koubare dlo-makande ta'a. Fimel la ka ponn 5 jik 7.000 ze owonzon chak de lanne. Kapolad la ka viv owonzon 10 lanne. Kapolad la adan anchay tjenbwa moun Matnik pou koubare moun nan pawol yo, ek adan anchay tjenbwa pou djeri gwo rete-kalbòy.

Lire la suite "Nan lang natifnatal-matnik la" »


Politik Matnik

   PPM, l'autonomie 

dans l'"égalité sociale"

Logo PPM Sèy Lètchimi plere han !

Il n'y a donc personne au Parti Progressiste Martiniquais (PPM) ou, à défaut, Ensemble pour une Martinique Nouvelle (EMN), ou, plus largement, dans le monde politique et intellectuel des français d'en-Martinique, pour expliquer au président du PPM, monsieur Serge Letchimi, l'insignifiance du slogan politique d'une "autonomie dans l'égalité sociale". Personne pour faire comprendre l'hyper incongruité, voire le ridicule, dans la revendication d'une "autonomie constitutionalisée pour la nation martiniquaise".

Lire la suite "Politik Matnik" »


Amerik Latin ek Karayib

Kapital lòtbòtsay

 antipile asou 8%

                         CEPALC Cepal
  

Santiago, Chili : Nan prèmie sis-mwa lanne 2012 la, peyi-lòtbòtsay mete 8% kapital an plis nan ekonomi Amerik Latin ek Karayib la pou fetaye asou 94.000 milion dola dapre sa an lonyen-konte CEAPLC (Comisión Económica para  mérica Latina y el Caribe pou Kawbe Ekonomi pou Amerik Latin ek Karayib la) teste.

Lire la suite "Amerik Latin ek Karayib" »


nan lang natifnatal-matnik la

Latje zandoli, bonda mòlòkòy 

 

 

Zandoli Gran-Letan Mòlòkòy Zandoli anlè zandoli Zandoli anlè fèy-bwa

 

 

 

 

 

Dwel kò ka bout do tout se bèt la. Latje zandoli, bonda mòlòkòy. Latje se an ti bout, ti dwel adan an bagay. Latje se krèy moun doubout yonn dèyè lòt. Latje se krèy yich ek oben ti-yich an moun trape. Vini epi tout latje'y se vini epi tout fanmi li. Latje se an tit mete nan brann tankon mete an lak nan an zen oben adan an nas. Latje o chatou, pou di mete an dwel chatou nan an zen oben an bas tankon lak.

Lire la suite "nan lang natifnatal-matnik la" »


Organisation of Estearn Caribbean State

Plan flouze topay kinès

OECS bandwel la Oecs-ratiying ets Economic Union

Castries, Saint Lucia : OECS (Organisation of Estearn Caribbean State pou Akokitaj peyi-gouvelman-natifnatal Karayib Atè-solèy) topaye asou an progranm eti ki le lonje-pal ba peyi akokitaj la lè yo ke ni pou jigridi topay kinès ek peyi-lòtbòtsay ek pran lang, paladjole, epi kawbe kapital oliwon-latè. Dapre an kanmo-gaye eti akokitaj la voye oliwon, progranm lan ke ni pou flouze an topay epi Akokitaj Kinès Oliwon-latè  ek dekantiyen larel bokantaj ekonomik andidan OECS.

Lire la suite "Organisation of Estearn Caribbean State " »


Kouba

Lerize sistenm kawyadolaj

Kouba nan latè-wonn lan Cuba-banderapasaporte

La Habana, Kouba : Gouvelman Kouba la ka flouze larel ale-vini moun nan peyi a pou rete nan topay epi toumbilaj ekonomi eti ka bay nan peyi a depi yonn-de tan ek pou defann peyi a douvan djenmbok jou-ale-jou-vire Etazini. Gouvelman Kouba katjete se toumbilaj ta'a ke woule konsa 14 janvie 2013.

Lire la suite "Kouba" »


Bay-nannan oliwon-latè

Patès manhe fetaye 

FAO  Dachin ytanm  bannann-jòn

Roma, Italia : FAO (Food and Agriculture Organisation pou Akokitaj Peyi Oliwon-latè pou Nannan ek Djabalaptaj) sinase gouvelman oliwon-latè asou patès manhe, tankon toumbilaj se patès ta'a, eti ka fetaye depi de-o-twa lanne ek se pou sa rete menm nan lanne ka vini lamenm dèyè. Se nan dekou jounen nannan oliwon-latè otila José Graziano da Silva eti se kabwatè FAO, plodare djengèt milion moun pou ladje lanmizè ble a dekati epi pates machandiz ki fetaye nan lanne 2007-2008 la.

Lire la suite "Bay-nannan oliwon-latè" »


nan lang natifnatal-matnik la

Gwoka

Gwoka - Boula Gwoka - tanbou-ka Gwoka Gwoka frape lanmen

 

 

 

 

 

Mizik ek bay-kalinda nanninannan moun Gwadloup ka leve anlè toumbele tanbou ka. Gwoka se an toumbele tanbou boula eti an lavwa-douvan ek an tanbou makè eti son an pi wo, ka toumpakte anlè’y. An krèy moun ka voye lavwa-dèyè, ka soukre chacha eti yo ka fè ek kalbas ek anchay grenn toloman adan, ka bat lanmen ek yonn oben de moun ka bay kalinda nan topay epi makè a ek lavwa-douvan an. (kkg. n’goka, tanbou). "Mwen fèt an gwoka man ke mò an gwoka. mwen enme ritm lasa, mwen kontan gwoka la" (Ti Celeste, Testaman, 1992).

Lire la suite "nan lang natifnatal-matnik la" »