Jòy Eletè Movwa
(1922-2018)
Chelchè, atè Matnik: Konpayel kominis la te pran piplis tan lavi Jòy Eletè Movwa ek se anni lanne apre eti’y te ladje lanmen tankon djoubakè-gouvelman-an-frans, nan lanne 1960, otila an karetel matjè-raratè piès-teyat te wouvè ba’y, nan lanne 1964, lanne eti’y matje Agénor Cacoul, a lanne 1966, lanne eti liv la stanmpe. Nan Agénor Cacoul, an kreyol-matje ka pran lang aleliwon epi lang an-frans lan ek, pou sav tout moun atè Matnik sav kominis la pa te le tann pale "lang kreyol", ale wè lang natifnatal-matnik, se pou kriye an woulo, lamenm la, ba matjè-raratè piès-teyat la. Nan Misyé Molina, 21 lanne dèyè, se "lang kreyol" la ki ka mennen ek lang-an-frans lan ka vini pran lang ek sa tou-yonn ka fè fondok karetel matjè-raratè Jòy E. Movwa a, an matje-rarate otila se lang lan pa ka fè de tjok goumen, bouk bouk, men ka pran lang, nan djoubap oben nan kanmouzaza, pou leve laliman lang yo.
Jòy E. Movwa, te anchouke nan fondok peyi Matnik la ek anchoukaj taha pa te fè wol ranboulzayè kominis, se an bagay ki te vini may-an-may, an bagay eti'y te masokade nan dekou eti an larel-gouvelman la-frans lanne 1960 lan te fè'y ladje lanmen nan djoubak li ek se pou'y te vini mayonmbo, ka fè miel, ka swen bèt, ka swen poul, tousa pou genyen lavi'y, ek se nèhè sa ki fè'y vini ka fè lang atè-lakay la kouri lawonn. Menm si nan lanne dèyè konpayel kominis la te vire pran tankon djoubakè-gouvelman-an-frans ek se nan wouspel-djoubak li eti'y vire ka matje piès-teyat, sa ba nou piès teyat ki rale plis moun atè Matnik, Man Chomil (lanne 1985-87) eti ka woule tankon an dekou-lapòt-fèmen adan an kawbe-gaye-lèt, an dekinaj lakou-peyi-matnik la.
Dwe lanne 1973 la, Jòy E. Movwa te pran titak chenn anlè Kominis la, nèhè pou djoubap mete-nan-brann ki te ka bay nan mitan kominis-moskou a ek kominis-la-chin-mao a ek kominis-kouba a tou. Men se nan se lanne apre 1981 an, apre lagòch rive ka kabwate gouvelman La-Frans, eti'y ladje kare-politik kominis la, PCM, ek se apre lanne 1981-82 taha otila matjè-raratè teyat la vini pi lanmen-asou-tjè ek mete 10 piès-teyat dèyè Ahenò Kakoul. De adan yo, se toupotjole eti'y te toumpotjole de piès-teyat nan lang-an-frans lan nan tjek lang kreyol-atè-lakay, Antigòn Sofok la ek Don Kwann Moliè a. Nan se wonz piès-teyat la eti'y matje a, se anni Agénor Cacoul, Man Chomil, Misyé Molina ek Nasse et Filbec eti ki rive douvan kout-zie moun.
Se pa anni pou piès-teyat, nan 1999, Jòy E. Movwa te matje an liv asou lavi'y, Monologue d'un Foyalais eti tankon tout rarate-lavi la pou fè moun jete an zie asou lakou-peyi otila yo ka rete. Nan Monologue d'un Foyalais, Eleuthère (Eliktè nan sonnen-lang matnik la) ka fè moun bay antre nan tout ti wèt lavi'y depi kon'y wouvè zie jik plodari defandè-nan-tribinal li pase nan bat-lawonn politik li. Menm si nan prèmie paj liv la, se limenm ka teste an "simie nou" pase "mwen", nan lang-matnik la "mwen" an toulong liannen epi an "nou", se se nan tjou-man-deviran, nan lang-an-frans lan "mwen" epi "nou" toulong depareye pak-an-pak, an pale-tou-yonn ("Monologue" lang-an-frans lan) se pou toulong apiye asou an "mwen" (tankon an politikè baboulè matnik ka fè, "mren, mren, mren, se mren ki prézidan") ek "foyalais" a (anni pou di moun Foyal oben Fòdfrans), ka apiye lang-an-frans lan eti ki yonn-tou-yonn nan rarate-lavi taha, pa ni p'an tras lang natifnatal-matnik nan an dekou, 1999 eti yo stanmpe liv la, otila'y te ja ka matje aleliwon-galba. Se pou se tann ek konprann se anni nan teyat otila Jòy E. Movwa te matje lang natifnatal-matnik la oben yonn adan se janjol jès-makak lang lan.
Jòy E. Movwa matje twa pòtre, si se pa kat nan twa, eti yonn Château Aubery, nan 2008 se an pòtre André Aliker 1894-1934 (an nouvelis kominis, kabwatè krèy matjè jounal Justice eti an betje E. Aubery te fè se dòg li a alelouya-frèt nan 10/11 Janvie1934) men nan menm balan an se pòtre se betje Matnik la tou, ek pa anni kadjè-lavi Oberi a. Dezienm lan, Georges Gratiant : un avocat dans le siècle, nan 2009 se pòtre mapipi kabwatè-gouvelnaj Lanmanten an, toulong lanmen-asou-tjè, eti'y te pòte kole epi'y nan lavi kominis yo. Twazienm lan, Henry Lémery: de Saint-Pierre à Vichy, nan 2010, ka rarate lavi politik an isenbòt atè Matnik.
Simao moun Wanakera
Vidéo : Ile en île
Thomas C. Spear
El dirigente izquierdista puertorriqueño Carlos Gallisá fue despedido en un emotivo acto en la capilla de la funeraria Ehret, en Río Piedras, al que concurrieron importantes figuras de la vida nacional.
La personalidad de Gallisá, quien fuera electo diputado en 1972 por el Partido Independentista Puertorriqueño (PIP) y un año después pasó al Partido Socialista Puertorriqueño (PSP, marxista-leninista), fue exaltada por varios oradores en una velada realizada esta noche, a la que concurrieron diversas personalidades de la política, la cultura y el periodismo nacional.
Rédigé par : Caribe | 11 décembre 2018 à 05:20
HEURE DU CONTE
AVEC MAGGUY FARAUX
MER 19 DÉC 2018 16H
MÉDIATHÈQUE DU ST ESPRIT
Rédigé par : Carib.Mk | 18 décembre 2018 à 18:44
Rencontre avec Daniely Francisque
pour la pièce
Moi, Fardeau inhérent
à découvrir JEU 24 JANV 2019 / 19H
sous le chapiteau de Tropiques Atrium Scène Nationale à Schoelcher
Rédigé par : Info Théâtre | 21 janvier 2019 à 18:44
Théâtre Martinique
"Cette Punition"
DIM 27 JANV 2019 / 17H
sous le chapiteau de
Tropiques Atrium Scène Nationale
Schoelcher (Espace Osenant)
Entrée gratuite, représentation offerte par la Ville de Schoelcher.
Texte et Mise en scène : Valer Egouy
Rédigé par : Caribe | 26 janvier 2019 à 10:07