Jout-politik kabwate gouvelman tilili-peyi-natifnatal Bolivia a
Konsit pou kabeche anlè lanm-a-kouri wawèt la

Leve-doubout sosial atè Chili a

An topay sosial nèfte

 

Chile -Yo no estoy en Guerra - Renuncia Piñera Chile protestas-populares Chile-protestas -Prensa Latina Chile-calles hay que organizarse

 

 

 

 

 

Santiago de Chile: An krèy 50 kabwatè ek krèy-mete-nan-brann sosial atè Chili te plodaye pou doubout an topay sosial nèfte nan dekou mete-doubout an kawbe-kabeche fondas-larel-politik, Asamblea Constituyente, dapre nouvel-pòte journal peyi a. Nan se palantjè topay sosial nèfte taha yo konte Central Unitaria de Trabajadores (CUT, pou lawonn djoubakè sanble), Colegio de Profesores (an krèy mèt-gran-lekol), Confederación Nacional de Federaciones de Pescadores Artesanales de Chile (lawonn defandè tèp latchè oliwon Chili), Cumbre de los Pueblos (konsit lakou-moun-natifnatal), Corporación Humanas, epi anchay dòt krèy-mete-nan-brann sosial.

Chile_protestas_detenidos Nan plodaye pou an topay sosial nèfte, se kabwatè sosial Chili a te apiye asou sa eti se dawne-nan-lari depi 17 Oktòb la, atè Sanntiago nan prèmie blo leve-doubout la ek apre nan tout peyi a, ka fè moun tann ek wè boufi moun-atè-chili boufi epi an gouvelnaj sosial ki fondase anlè bawouf, profitaj, an lavi triminen ek an gouvelnaj politik ki san-foute sa moun peyi a se le pou kò yo. Yo lonje dwèt, kreve zie, asou se kabwatè kawbe-gouvelnaj la ki "apiye pou mete nan brann an model ki fondase anlè profitaj" ek ki pran "larel-kòdjòm sosial moun tankon dekou-faroze pou fè lahan".

Se krèy-mete-nan-brann sosial la te mande bat pou gouvelman se bout larel-gouvelnaj defann-sòti-lakay la ek sispann ale-vini eti’y te mete nan brann nan dekou prèmie leve-doubout sosial apre gouvelman te wose lahan-peye metro a. Central Unitaria de Trabajadores eti se mapipi lawonn defann tòt-djoubakè a fè eti dòt krèy mete-nan-brann sosial pou leve an sispann-djoubake oliwon peyi a pou jòdi a Mèkrèdi 23 Oktòb. Nan an kouri-nouvel asou chenn-liannaj sosial la, Twitter, CUT apiye asou sa eti plis pase 50 krèy-mete-nan-brann-sosial ki sanble nan Mesa Unidad Sosial (tab-won yonnifay Sosial) te ka bat pou lakou-moun-oliwon-chili se sispann djoubake asou de jou.

Moun atè Chili ke dawne nan lari peyi a epi lavwa-pitjan taha "Nos Cansamos, Nos Unimos" (tankon "nou kanyan epi sa, nou ka sanble") pou mande gouvelman an rete la anfwa epi ago-larel-gouvelnaj-begliyè’y ek pou vire mennen se fiziyè a nan kawbe-fiziyè yo. Nan menm balan an, yo mande se plodayè-politik kawbe larel-gouvelnaj la ek kawbe plodari-politik la pou yo sispann size vote larel-gouvelnaj ek pou nan dekou ago-larel-gouvelnaj-begliyè a, pa ni piès plan-divini larel-gouvelnaj oben pou yo pa vote-apiye tjek topay peyi-oliwon-latè.

Nan dekou sispann-djoubake jòdi a ek dèmen jedi, se krèy-mete-nan-brann sosial ke mande tou pou gouvelman se kare ek mete nan brann an tjole doum-apiye ekonomi lamenm-la nan kare larel-kòdjòm sosial djoubakè, oliwon se mande-sav-fondok ki nan topay fondasè fè-yonn sosial la. Se nan karetel taha eti yo ke palantje lide an kawbe-kabeche fondas-larel-politik pou se kabeche ek dekatonnen an topay sosial krache-dife "pou wouvè chimen an dekatonn natifnatal-chili ki ke pe bout ekonomi san larel-gouvelman an ki ka depotjole peyi a", se sa ki matje nan kouri-nouvel la. Se kabwatè Unidad Sosial la mande mou pou yo pap ri adan zatrap kabwatè-repiblik la ki ale badjole "ladjè pete" ek pou yo te apiye sa eti "an moun ki ka depenn ladjè nan peyi lè moun ka leve-doubout pou tòt sosial yo, pa pe trape tit kabwatè-repiblik, se pou sa nou ka mande pou’y ladje lanmen anfwa", se sa se kabwatè CUT la plodaye mawdi ki pase.     

Lendi ki pase, Instituto Nacional de Derechos Humanos (Kawbe-gouvelnaj Natifnatal-Chili pou larel-viv moun) te konte 1.420 moun ki te lajol ek 84 moun ki flandje anba kout-fizi. La jòdi a, yo ja konte 15 moun ki alelouya-zakasia anba kout-fizi sapatony-chili peyi a eti gouvelman Sebastián Piñera te mete nan lari a. Yo konte tou 1.962 moun ki mare lajol, ni 210 tibray ek ti-mafi ki pòhò nan laj vote adan yo ek ni 343 fanm.  

Ale li nan BiobioChile

Commentaires

Caribe.com

INDH reporta 2.410 detenidos y 210 heridos por armas de fuego durante ola de manifestaciones

Caribe

Según la Comisión Interamericana de Derechos Humanos que depende de la OEA, serían hasta ahora 42 los muertos, 12 mujeres violadas, 121 desaparecidos y miles de torturados.

Caribe.com

Según las cifras entregadas por el Instituto Nacional de Derechos Humanos de Chile, 232 personas sufrieron lesiones oculares (75 por ciento de los casos producto de disparos), de los 2.808 heridos que han sido constatados en distintos hospitales.
Hasta este lunes, 437 personas fueron heridas con armas de fuego según el organismo, mientras que 1.180, la mayoría, fueron víctima de perdigones disparados por agentes del Estado.

Vérifiez votre commentaire

Aperçu de votre commentaire

Ceci est un essai. Votre commentaire n'a pas encore été déposé.

En cours...
Votre commentaire n'a pas été déposé. Type d'erreur:
Votre commentaire a été enregistré. Poster un autre commentaire

Le code de confirmation que vous avez saisi ne correspond pas. Merci de recommencer.

Pour poster votre commentaire l'étape finale consiste à saisir exactement les lettres et chiffres que vous voyez sur l'image ci-dessous. Ceci permet de lutter contre les spams automatisés.

Difficile à lire? Voir un autre code.

En cours...

Poster un commentaire

Vos informations

(Le nom et l'adresse email sont obligatoires. L'adresse email ne sera pas affichée avec le commentaire.)