"Accelerating Sustainable Energy Solutions: From Ideas to Investments"
27 novembre 2020
Plan-divini bawda-blennde longsay nan CARICOM
Georgetown, Guyana: CDF (CARICOM Development Fund tankon an tontin pou dekatonn-ekonomi peyi CARICOM) ek CCREEE (Caribbean Centre for Renewable Energy and Energy Efficiency tankon Kawbe-gouvelnaj pou bawda-blennde vire-faktore ek waklay bawda-blennde) vidjoze liannaj yo konsa yo kabeche, Mèkrèdi ki pase, de progranm pou apiye plan-divini bawda-blennde longsay nan CARICOM. Se anba tit kouri-nouvel, "Accelerating Sustainable Energy Solutions: From Ideas to Investments" (ba progranm bawda-blennde longsay plis balan mete nan brann: depi leve-lide a jik lahan-palantje) eti yo depenn plan-divini taha ki ka mete CCREEE Project Preparation Facility (PPF) ek Credit Risk Abatement Facility (CRAF) douvan epi an pòte-kole CARICOM Development Fund.
Sobreka-kabwataj CDF, misie Rodinald Soomer, bay lavwa asou sa, se epi pòte-kole Camco Clean Energy eti yo dekatonnen CRAF : "CRAF fondase asou lide taha eti pou wakle nan antipilaj rel lahan-palantje-plan-divini nan bawda-blennde vire-faktore ek waklay bawda-blennde fok se mete nan brann anchay pòte-kole nan mitan se bank lan ek se kawbe-gouvelnaj lahan-palantje-plan-divini an, ti-piti ek piti-pou-gran djoubaktwa ek faktorè lonhe-pal-depri-moun nan bawda-blennde, kawbe-gouvelnaj kontel CDF ek CCREEE, eti ka djoubake lanmen-nan-lanmen pou vire djoke tout kare mete-nan-brann bawda-blennde a. Se pòte-kole vire-djoke taha ke pe ranbonni, aleliwon-galba, woulaj kòdjòm kawbe-tre lahan-palantje-plan-divini bawda-blennde longsay la ek se lonhe-pal-depri teknik la nan laliwonn ekonomi djoubaktwa a."
Moun ki te vini nan voye-douvan taha, depi se plodayè kawbe-mete-nan-brann oliwon-latè oben atè-lakay-karayib jik se kawbe-gouvelnaj lahan-palantje-plan-divini an, epi tout moun san tit-mapipi-eskwaya, ki te vini doubout la oben te douvan vit-kare dijital yo, te tann kabwatè-gouvelman ek kabwatè kawbe-gouvelnaj lahan-palantje-plan-divini Bawbad la, Mia Amor Mottley, gloriye fè-debouya se kawbe-gouvelnaj la pou tizi Kannan petrol ek gaz eti se peyi a ka genyen nan peyi lòtbòtsay pou sèvi atè-lakay. "Man ka vini gremèsie se de kawbe-mete-nan-brann karayib taha pou bat yo ka bat ek pou treleye yo ka treleye larestan Karayib la. Nou pa pe rete toulong nan prèmie ki ka pran fè anba banbann toumbilaj kalibich karenm-livènaj oliwon-latè, mete-nan-brann politik nou pa ka depenn kont depenn li, ja-ka-ta eti nou anba’y la", se pawol kabwatè-gouvelman Bawbad la.
Joseph Cox eti se an sobreka kare-kabwataj CARICOM, mètafè nan sistenm-machandaj ek Anchoukaj ekonomi plodaye sa eti yonn-epi-lòt, se de progranm lan ke pe ranbonni rel-kannan ek rel-kòdjòm se de plan-divini an ki kabeche ek djezinen ba djoubaktwa-machandaj. Se pou’y te fè moun tann an palpa katjil eti tizi koraj-dèhè progranm CRAF la pe pòte ek ki ka pe antipile kannan plan-divini ki prete an lahan palantje mete-nan-brann yo. Nan dekou ladje-ale a, se de kawbe-gouvelnaj Caricom lan te siyen an topay pòte-kole pou flouze liannaj-kanmouzaza nan mitan se kawbe-mete-nan-brann lan pou toulong plis rive-jik-bout longsay nan kare-peyi-caricom.
Ladje-ale a ka rive dèhè an kole-matjoukann nan mitan CDF epi CCREEE, mwa pase, otila se de kawbe-gouvelnaj la te aprann titak plis djing-konprann asou sistenm ek zouti pòte plan-divini nan kare-ekonomi bawda-blennde vire-faktore ek waklay bawda-blennde a. Kabeche-djezinen CRAF ek PPF fèt epi lonhe-lanmen lahan-palantje-plan-divini kawbe-gouvelnaj pòte-kole ekonomi ek dekatonn nan gouvelman alman (BMZ, German Federal Ministry of Economic Cooperation and Development) epi Kare-peyi Ewòp Yonnife (EU, European Union), ek lonhe-lanmen teknik kawbe-gouvelnaj alman nan pòte-kole oliwon-latè (GIZ, German Corporation for International Cooperation) eti ja ka bat nan an progranm lonhe-lanmen teknik nan bawda-blennde longsay nan Karayib la (TAPSEC, Technical Assistance Programme for Sustainable Energy in the Caribbean), depi lanne ek lanne. PPF ka bay nan dekou an pòte-kole nan mitan CCREEE, PFAN (Private Financing Advisory Network) ek GET.invest.
Ale li nan Caricom Today
The Government of Saint Lucia has made good on its resolve to make access rights to environmental information, public participation, and justice for all Saint Lucians a top priority, with Cabinet’s approval of the ratification of the Escazú Agreement.
Rédigé par : Carib.News | 04 décembre 2020 à 11:17