Moun-peyi-natifnatal Amerik Nou an
14 décembre 2021
20enm konsit ALBA-TCP
La Habana, Cuba : Kabwatè-repiblik Kouba a, Miguel Díaz-Canel, eyalaye kabwatè-repiblik ek kabwatè-gouvelman-peyi ki vini bat adan 20enm konsit ALBA-TCP (Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América-Tratado de Comercio de los Pueblos pou Liannaj Bolivar ba moun-peyi-natifnatal Amerik Nou-Topay Vann-genyen pou Moun-peyi-natifnatal), sa fèt adan Kawbe-gran-penteng Ranboulzay la. Se kabwatè-repiblik, Bolivia, Luis Arce ; Nikaragwa, Daniel Ortega ; Venezwela, Nicolás Maduro ; ek Keith Mitchell kabwatè-gouvelman Grènada ; epi Ralph Gonsalves kabwatè-gouvelman Senvensan-ek-Grinadin. Antigwa-ek-Barbuda, Dòmnik, Sentlisi ek SenKits-ek-Nevis voye kabwatè kawbe-gouvelnaj liannaj epi peyi-lòtbòtsay.
17 lanne dèhè, lide-fondok liannaj ek yonn-a-lòt.
Liannaj Bolivar ba moun-peyi-natifnatal Amerik Nou-Topay Vann-genyen pou Moun-peyi-natifnatal se an kawbe-gouvelnaj kare-peyi Amerik-latin ek Karayib eti se de mapipi kabwatè-politik Ranboulzay Kouba a ek Ranboulzay Bolivaran Venezwela a te kabeche-djezinen asou fondas fè-yonn, wayalachi-politik ek pòte-kole mabial nan mitan peyi-topayè. Topay taha fondase nan lèspri Simón Bolívar, José Martí, San Martín, Sucre, Hidalgo, O´Higgins, ek dòt mapipi kabechè-politik Amerik tankon an peyi-natifnatal yonn-tou-yonn, eti ka bat depi kon y doubout, pou anchoukaj an sistenm sosial, ekonomi, politik ek tankon an plan-divini-toumbilaj ALCA (Área de Libre Comercio de las Américas, Free Trade Area of the Americas (nan lang angle) pou Topay vann-genyen san laliman-peyi nan kontinan-Amerik la eti an konpanyi peyi-Amerik te siyen nan 1994 atè Mayami nan dekou konsit Peyi Amerik la, men eti Etazini -Barack Obama- abwogat dwe 2005, se an plan-divini ki te le wouvè laliman ALENA) eti te le sanble tout peyi Amerik nan an topay kawbe-tre (jik Gwadloup, Gwiyann ek Matnik te pou adan anba gouvelnaj La-Frans) men Etazini pa te le wè Kouba adan.
Se asou se poto-mitan eti ALBA-TCP te apiye pou abwogat triminay nan kare-peyi a ek palantje dekatonn ekonomi ek sosial nan tout lakou-moun-peyi-natifnatal kontinan-Amerik la. Anba kabwataj ALBA-TCP, Venezwela (nan 2005), Bolivia (nan 2008) ek Nikaragwa (nan 2009) te vini peyi tout moun beyabalize epi larel-dekantje Kouba a "Yo sí Puedo" ("mwen menm sa") ek djing fondok yo se te djoubak-lamenm-la Barrio Adentro.
Misión Milagro a (tankon djoubak-lamenm-la fè wach-frayik), se pou sokodong moun, sa vire ba plis pase 5 million moun an wè-klè kòdjòm, san yo se peye lahan pou sa, eti fok mete an palpa plis pase 27 million lonyen-dekantje mèdsin-zie anlè y, faktoraj 41 million linèt-wè-klè, anni pou moun ti-lahan-genyen flòkò, moun kip a te jenhen ale wè doktè-mèdsin avan sa.
Ale li nan Prensa Latina ek TeleSur
Le Comité du patrimoine culturel immatériel de l’Unesco a inscrit la soupe au giraumont (soup joumon) d’Haïti considérée comme un symbole de l’indépendance de la nation sur sa précieuse liste de patrimoine culturel immatériel. "La soupe Joumou est bien plus qu’un simple plat, elle raconte l’histoire des héros et héroïnes de l’indépendance haïtienne, leur lutte pour les droits humains et leur liberté durement acquise. La soupe à base de courge est devenue un symbole de choses longtemps interdites aux esclaves sous la domination française jusqu’à ce qu’Haïti obtienne son indépendance le 1er janvier 1804, en tant que première nation créée par les esclaves noirs insurgés. Ils ont célébré leur liberté en consommant enfin la soupe et les Haïtiens la servent traditionnellement le jour du Nouvel An pour commémorer l’anniversaire de la libération de l’esclavage", Audrey Azoulay, directrice générale de l’UNESCO.
Rédigé par : J-1804 | 16 décembre 2021 à 17:50
Dr. June Soomer has been elected to represent CARICOM as one of Five Independent Expert Members of the UN Permanent Forum for People of African Descent.
Rédigé par : Carib.News | 20 décembre 2021 à 18:21
El CNE de Honduras proclamó oficialmente a la representante del partido hondureño Libertad y Refundación, Xiomara Castro, como la primera presidenta electa del país.
Rédigé par : El Caracol del Caribe | 20 décembre 2021 à 19:27