Covid-19 nan Kontinan-Amerik la
Université d’Etat d’Haiti voye ago eti

Jounen mete nan brann pou lawviè oliwon-latè

Oliwon de mil-million moun ka brè dlo-lawviè


Día Internacional de Acción por los Ríos
Lawviè-Loren Mòn-bwa Lawviè voye flèch Lawviè-Loren dèhè Ritjile ravin-pave

 

 

 

 

 

 

Oliwon de mil-million moun, oliwon-latè, ka voye botjit nan lawviè pou trape dlo-pou-brè yo ek se 500 million moun ka rete anlè tè-danme nan bwak se lawviè a dapre kontaj WWF (World Wide Fund for Nature eti se an tontin latè-wonn lan pou laliwonn lan), ek se 60 million adan yo ki ka voye lak nan lawviè pou pran oliwon 12 million tòn pweson dlo-lawviè, sa ki ka ba 160 million moun manhe. Chak 14 Maws moun oliwon-latè ka timbile lawviè pou fè moun sansle ek palantje fondokte lawviè nan bay-longsay laliwonn lan, ale-dous moun-asou-latè, trape nannan-kranmkranm ek dekatonn ekonomi.

Lawviè-Loren Mòn-bwaNan menm balan an, se lawviè a ni anchay kanno ek piròg ka boulouwe anlè dlo yo pou tilili kawbe eti moun anzobrayte oliwon lawviè. Se epi bawda-wakle-longsay dlo-lawviè a eti se lizin elektrisite ka tounen. Men mi, Progranm Lawonn Peyi Oliwon-latè pou Laliwonn (PNUMA, Programa de las Naciones Unidas para el Medio Ambiente) voye ago kontaminaj oliwon 33% lawviè Amerik-latin, Afrik ek Azia, eti pe fè moun vini kalbòy.

Se pou anchay dlo kòch, anchay dlo-makande-sisè tè-jaden ek vie-dlo-lizin ; apre ni an antipilaj plastik, chak lanne se 1.500 tòn ti-piti kwel-plastik ki ka fini nan se lawviè a. Plis pase sa, se anni 30% se bidim-lawviè lawviè oliwon-latè a ki ka koule asou tout londjè yo, ek pa ka rete kore dèhè barank-doum oben dòt leve-masonn ki ka tonnfakte zobray yo ek ka pe antipile dekou-rive an wakle-rel-dlo nan se gran-lanbouk la.

Se masonn-zobray taha ka koubare lavi nan dlo-lawviè otila 100.000 ràs bèt ka jijinen. Anni sa ka pe fè moun tann ek konprann fondalnatal sa fondalnatal pou yo anbrazonnen lawviè ek ranmande de nich-lavi ki pete-pek konsa.

Nan kare-dekantje-plodaye  taha, PNUMA (oben UNEP nan lang-angle) ka mete progranm nan brann pou kontel "mete lanmen palantje an lawviè pou dekatonn ekonomi ek sosial longsay" oben "lanmè san zekel", tousa.nan dekou prèmie progranm lan, yo rive ranmase 146,4 tòn zekel-branbrann asou 19 kilomèt lawviè. Se nan dekou an konsit lanne 1997, atè Brazil, otila plodayè-gouvelman 20 peyi oliwon-latè, te kabeche plan-divini epi progranm-gouvelnaj pou anbrazonnen lawviè, kore dekatonn zekel-branbrann kontaminè eti moun-asou-latè ka ladje.   

 

Ale li nan TeleSur

Commentaires

Carib.News

Front-of-package warning labels, restrictions on the marketing of processed and ultra-processed products high in fats, sugars and salt, and taxes on unhealthy food and beverages are among the measures promoted by the Pan American Health Organization (PAHO) to tackle the growing problem of obesity in the region of the Americas.

El Caracol del Caribe

El Instituto Nacional de Sismología de República Dominicana indicó que un temblor de magnitud 4,8 ocurrió en la tarde de este lunes a una profundidad de 10 kilómetros y a 21,8 kilómetros del municipio de El Factor, en la provincia de María Trinidad Sánchez. De acuerdo con videos que circulan en redes sociales, en el municipio Castillo, provincia Duarte, varios centros educativos presentan grietas en su estructura.

Vérifiez votre commentaire

Aperçu de votre commentaire

Ceci est un essai. Votre commentaire n'a pas encore été déposé.

En cours...
Votre commentaire n'a pas été déposé. Type d'erreur:
Votre commentaire a été enregistré. Poster un autre commentaire

Le code de confirmation que vous avez saisi ne correspond pas. Merci de recommencer.

Pour poster votre commentaire l'étape finale consiste à saisir exactement les lettres et chiffres que vous voyez sur l'image ci-dessous. Ceci permet de lutter contre les spams automatisés.

Difficile à lire? Voir un autre code.

En cours...

Poster un commentaire

Vos informations

(Le nom et l'adresse email sont obligatoires. L'adresse email ne sera pas affichée avec le commentaire.)